Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Det har aldrig tidigare gjorts några studier som kopplar ihop utseende med sömnbrist. Det är väl känt att sömndeprivation påverkar hälsa. Tanken att attraktivitet också skulle bli negativt påverkat kan baseras på studier som visar att ett friskt utseende och hudkvalitet har effekter på attraktivitet. Förmågan att avgöra om en person är trött utan signaler från beteenden har heller inte tidigare blivit undersökt. I den här studien fotograferades 23 deltagare vid ett baselinetillfälle och efter 36 timmars sömndeprivation.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Denna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer.

Köpcentrum har under de senaste 20 åren utvecklats och blivit en plats för mer än bara inköp av varor. I och med nöjesrevolutionen är nöjes/fritidsaktiviteter inte längre ett främmande inslag i köpcentrum för konsumenter. Flertalet författare har identifierat faktorer som skapar attraktivitet och ofta nämns dessa aktiviteter som en faktor. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dessa nöjes/fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet. I teorin förklaras begreppet attraktivitet och hur det kan påverkaa konsumenternas syn på köpcentrumet.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skäl?.

Ledning och övriga anställdas upplevelser av attraktivitet på arbetsplatsen ?Mora of Sweden? looks at how management and employees at the Swedish manufacturing company ?Mora of Sweden? perceive an ideal attractive company and what factors that determine one, as well as how these two groups perceive the situation at their own company. The main purpose of the essay is to compare the management?s point of view with that of the rest of the employee respondents? perspective. While doing so the author concludes that there are several factors such as how the employees feel about their physical working environment as well as their salary, of which the management lacks understanding or perceive differently and that there needs to be more of an open dialogue between the management and the employees..

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter.I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter.

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Eftersom människor använder stereotyper som tumregler i sociala situationer, är det möjligt att de förekommer i rättsprocessen när bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gärningspersonens utseendemässiga karaktäristika. Syftet med studien var att undersöka om gärningspersonens kön, attraktivitet och ålder påverkar graden av klandervärdhet och längd på fängelsestraff samt om de påverkar motiveringarna till fängelsestraffets längd. Utifrån en fallbeskrivning om ett dråp med varierad ansiktsbild på gärningspersonen fick 192 deltagare svara på frågor om klandervärdhet och straff. Resultaten visade att männen tilldelades ett längre fängelsestraff än kvinnorna.

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Vårt syfte med denna utredning har varit att utreda arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier i en huvuddel av de arbetsrättsliga diskrimineringslagstiftningar samt i likabehandlingslagen. Vi har även diskuterat vilken inverkan lagförslaget till en ny samlad diskrimineringslagstiftning kan få på regleringen av trakasserier. Syftet har även varit att få ökad förståelse, definiera och diskutera begreppet trakasseri. Vi har använt oss av en metod där vi behandlat de, enligt oss och Stig Strömholm, viktigaste rättskällorna. De behandlade rättskällorna har varit lag, praxis, förarbeten och doktrin.